söndag 10 februari 2019

Dagmar Lodén


På 1950-talet gjorde Dagmar Lodén (1904-1989) några julmönster, varav God Jul från 1957 är ett färgsprakande fantasifullt tryck. Färgskalan och det geometriska mönstret är tidstypiska, medan tomtarna har hämtat inspiration från hemslöjdens svarvade trätomtar.

Dagmar, född Henning i Stockholm, var utbildad vid Tekniska skolan (Konstfack) och Konstakademien. Under studietiden träffade hon Kalle Lodén, född 1905 i Malmberget. De gifte sig 1930. Dagmar Lodén ägnade sig först åt måleriet och gjorde även offentliga utsmyckningar tillsammans med sin man. Efter hans allt för tidiga bortgång 1944 flyttade hon med barnen till Leksand och bosatte sig på gården Lodgården i byn Västanvik, där också Jobs Handtryck hade etablerat sig i början av 1940-talet.

Färgsprakande festremsan God Jul från 1957. Foto Jan Berg Textilmuseet.



















Dagmar kom periodvis att jobba som formgivare för Jobs under ett antal år och hennes kanske mest kända textiltryck Tistlar, är formgivet 1949 för Jobs. Just växtvärlden var ofta förebilden både för hennes teckningar och textiltryck. I samband med att hon hade en uppmärksammad utställning på Artek 1958 skrev Alf Liedholm ”I den jäktade produktion av tryckta tyger som kännetecknar nutiden glömmer man lätt att textilmönster bör vara vältecknade för att rätt fylla sin uppgift.” Är det någon som lyckats med det, menar han, så är det Dagmar Lodén som har en ”säker dekorativ instinkt”. I slutet av 1960-talet blev hon konstnärlig ledare hos Alice Lunds textilier i Hytting utanför Borlänge. Alice Lunds produktion bestod främst av handvävda inredningstyger och kyrkliga textilier.

Läs mer om tryckta julmönster i boken Tryckt till jul och om Dagmar Lodén i Svenskt konstnärslexikon och på: www.lexikonettamanda.se
 


Julpynt från 1954, foto från besök i Designarkivet.





Vältecknade Hjärtan från 1954.
Hjärtan i blått och grått hos Designarkivet.
Tistlar är utan tvekan Dagmar Lodéns mest kända mönster. Finns i flera färgställningar, bland annat blått. Ren textilmagi från 1949.

 
Detalj från den blå versionen av Tistlar.
Finstämd linnetablett som visar prov på Dagmar Lodéns växtinspirerade motivvärld.



Detalj från Tistlar. Mönstret har tryckts på både hampa och linne och är alltjämt i produktion hos Jobs Handtryck.

tisdag 18 december 2018

Gunilla Schildt



Nu har turen kommit till en av de allra skickligaste formgivarna av textila mönster - Gunilla Schildt. Njut av juldukar och andra mönster! En GOD JUL 2018 önskar vi!

Gunillas juldukar verkar explodera av djärva färgkombinationer och mönster. Här finns inga tomtar, grisar eller traditionella julmotiv. ”Cirkeln som grundform är det vackraste man kan hitta”, kommenterar Gunilla sina mönster.

Gunilla är född 1930 i Uppsala, men flyttade mycket under sin uppväxt eftersom faderns läkaryrke krävde det. Gunilla menar att hennes konstnärliga anlag kommer från morfadern, som var en kulturprofil i Umeå. Under gymnasietiden praktiserade hon på Hemslöjden i Umeå och det ledde till att hon sökte in på Konstfack. Mellan åren 1948 och 1952 gick hon på textillinjen. Redan under studietiden blev hennes arbeten uppmärksammade genom ett prisbelönt mönster, Fikon, i Nils Nessims mönsterpristävlan 1951. Efter Konstfack jobbade hon ett år på Licium. Samma år gifte hon sig med Walter Stuart och de flyttade till Blekinge. Samtidigt som Gunilla var hemma med de två sönerna formgav hon bland annat kyrkliga textilier som tillverkades av Hemslöjden i Linköping.



En av de läckraste juldukarna är Julfest för Gamlestaden 1964! Lilla bilden nedan visar den röda versionen.











Via samarbetet med den mycket driftiga hemslöjdschefen Barbro Blom i Linköping fick hon kontakt med Eva Ralf, som var produktutvecklare och chefsdesigner på Gamlestadens  Fabriker i Göteborg. Gunilla jobbade på frilansbasis för Gamlestaden mellan 1962 och 1968 och gjorde ett tiotal mönster, varav merparten var till julkollektionerna. Dessa mönster formgavs under sommaren. Hon tecknade en fjärdedels monster på tunt papper med tjocka kritor och använde en specialtillverkad spegel som återgav hela mönstret. I augusti visade hon sina skisser för Eva Ralf i Stockholm. Fabriken besökte hon aldrig.

År 1968 anställdes Gunilla av Astrid Sampe vid NK:s Textilkammare och då var det inte aktuellt att göra flera juldukar. Textilkammaren i sin dåvarande form lades ner 1971 och Gunilla fick sluta. Svårigheterna med att försörja sig som textilformgivare vid den här tiden bidrog till att Gunilla valde ett annat spår inom kultursektorn. Under mer än tjugo år arbetade hon som kultursekreterare i Sigtuna kommun.

Festremsan Julkalas från 1964
 



Stiliserade granar i Girlander till julen 1963.




















Gran i gran för Gamlestaden till julen 1962

Tv Julkransar från 1963 och paketet th innehåller Juliga Jul från 1962 


Metervaran Julienne 1964 har en läcker färgskala.

Somriga Vingar för Gamlestaden sommaren 1964.

Vi avslutar med ett av Gunillas fina broderier.




Läs om fler formgivare i boken Tryckt till Jul!


söndag 16 december 2018

Heidi Lange

Nu presenterar vi ännu en formgivare som är med i boken Tryckt till Jul - Heidi Lange. Hon har dock gjort så mycket mer än bara jultryck! Här presenteras ett urval.


För Heidi Lange (f 1940) började jultrycken med en tävling 1960 – Gamlestaden sökte efter nya mönster. Heidi som utbildade sig till textilkonstnär nappade och skickade in sitt sommarmönster Midsommardans (se bild här intill). Hon vann inte tävlingen men Gamlestaden köpte hennes mönster och det presenterades med andra tävlingsbidrag i sommarkollektionen 1962. Det hela ledde också till att Eva Ralf på designavdelningen vid fabriken hörde av sig och undrade om inte Heidi ville prova att göra några skisser till juldukar inför julkollektionen 1962. (Brevet finns återgivet i boken Tryckt till jul) Heidi sålde fram till 1965 ett femtontal mönster till Gamlestaden, både sommar- och julmönster. Hon gjorde även mönster för Frösö Handtryck.


Heidi började sin bana på Berghs reklamskola och hon beskriver den tiden som mycket viktig – ”Man lärde sig det mesta där”. Med ett stipendium i bagaget reste hon sedan till Rom och gick på konstakademin där åren 1964–1969. Studierna avslutades med en guldmedalj men något examensbevis fick hon aldrig ut på grund av de oroligheter och studentuppror som utbröt.

I Rom träffade hon sin blivande man. Tillsammans arbetade de med filminspelningar i Afrika för United Artists filmbolag. I samband med att de oväntat blev strandsatta på hotell Hilton i Nairobi, gifte de sig. De hyrde senare in sig på en farm och stannade i Kenya. Numera delar Heidi sin tid mellan Naivasha i Kenya, Stockholm och Rom.


Det figurativa motivvalet som redan syns i de tidiga jultrycken har följt Heidi genom åren. Hon inspireras av ursprungsbefolkningar i såväl Sverige som Kenya. Influenser finns i hällristningar, gotländska bildstenar, samiska tecken och i massajernas formvärld som hon överför till screentryck på textil. Hon har även utfört utsmyckningar med väggmålningar, bland annat på Sero Nera Lodge Serengeti, Tanzania och Africa Restaurant, Tokyo. Heidi arbetar främst i egen regi men gör också mönster för exempelvis textilföretagen Pagunette och Ekelunds i Horred.

Skiss till duk Lucia, Designarkivet
Skiss till duk Dans kring granen. Designarkivet.
 
Duken Pepparkakshuset för Gamlestaden julen 1965. Foto Jan Berg, Textilmuseet.
Duken Julbockar för Gamlestaden 1963. Foto: Jan Berg, Textilmuseet.
Duken Grangrant för Gamlestaden 1965. Foto: Jan Berg, Textilmuseet.

Detalj från ljuvliga duken Fruängen för Gamlestaden 1964.
Heidi har även gjort några mönster för Frösö Handtryck.
GOD JUL 2018!


För den som vill se mer: http://www.heidilange.com/ 












fredag 14 december 2018

Tryckt till jul på Jamtli och Bohusläns museum

Nu är båda versionerna av Tryckt till jul som utställning invigda! Alltid kul att se hur julens mönstervärld presenteras olika på varje ställe. Här följer ett litet smakprov från båda ställen.


Bohusläns museum



Översikt. I förgrunden 1930- och 40-talsdukningen med Märta Maria Dahlins premiärduk från 1948 i förgrunden.

I bakgrunden kristna motiv och pepparkakor. I förgrunden dukningar som visar modets växlingar från 1970-tal till 1990-tal med Chiqui Mattssons Julbord från 1972, Anna-Lena Emdéns metervara för IKEA från 1981 och Eva Logells lussekatter för Ljungbergs från 1996.

Formgivarna har fått fin exponering. Här syns en av de få manliga företrädarna Rolf Lagerson.

Maud Fredin Fredholm och bakom skymtar Gunilla Schildt. På bordet dukningar från 1960-talet.


Dukningar från 1950-talet. Rött, vitt och blått var på modet. Från vänster Norah Johanssons Julpotpurri för Gamlestaden, Dalsjöfors linnedukar Jultulpan av Märta Maria Dahlin och till höger Thea Tanner häftigaste duk med det senare 50-talets djärvare färgval.


Jamtli


På Jamtli hänger utställningen på plan två. Entrétornet avtecknar sig utanför fönstret.


Monter med dukningar från 1940-talet till vänster till 1960-tal till häger. I förgrunden dukar av Kjell Ivan Andersson (KIA), Aina Masolle Stenberg och Cissi Strinnholm. På väggen Ingrid Carlings duk för Almedahls från 1957.

Ulla Ericson Åströms djärva och formsäkra mönstervärld med prisbelönta Grankvist till vänster. I hörnet Maud Fredin Fredholm och Brit Bredström.

På Jamtli fick så klart Frösö Handtryck lite extra exponering! Här tryck från vänster av Karl-Iwar Karlsson, tecknare på Östersundsposten, Evert Lindahl, Mia Ljungkvist och Thea Tanner.

Monter med dukningar från 1960-tal och 70-tal. Till vänster Lilo Mertens Pepparkakor från 1974. Längst till höger Gunilla Schildts Juliga hjul för Gamlestaden 1962. På väggen utställningens yngsta tryck av Betty Svensson och Carina Mollsjö som får representera 1990- och 00-talet.
Galen mönsterkavalkad med allt från pepparkakor, äpplen och tomtar till stjärngossar, julottefärder och julkrubbor.





måndag 26 november 2018

Nu är det snart jul igen!


Hög tid för alla vackra tryckta juldukar med andra ord!


I år kan utställningen Tryckt till jul ses på två nya platser, dels Bohusläns museum i Uddevala 17 nov-27 jan, dels på Jamtli i Östersund 1 dec-6 jan. Båda invigs till första advent och vi kommer vara på plats i Östersund på söndag.


Läs mer på:
https://www.bohuslansmuseum.se/utstallningar/tryckt-till-jul/
och
https://www.jamtli.com/aktuellt/events/tryck-till-jul/


För den som vill höra mer om dukforskningen så håller vi vårt föredrag Textila detektiver på söndag 2 december på Jamtli och den 13 januari på Bohusläns museum. Ta gärna med egna jultryck och visa!


Forskningen går ständigt framåt! Här två läckra adventskarameller som nu har fått sina formgivare bekräftade:

Stiligaste stjärngossarna på festremsa av linne inhandlad på Hemslöjden i Stockholm 1957. Formgivare är Asta Källdén.



Vem vill inte ha en vit jul som denna. Detalj från metervara på viskos av norska formgivaren Jorunn Jo Pedersen.  














lördag 23 december 2017

Karl-Iwar Karlsson

Finurligaste tomtebonaden ligger Karl-Iwar Karlsson (1932-2000) bakom! Den syns nedan till vänster. Förlagan var tecknad i Östersunds-Posten där Karl-Iwar var tecknare. Bonaden som är av linne trycktes av Frösö Handtryck.
 
Under signaturen Håggkåbben har Karl-Iwar gjort otaliga karikatyrer och skämtteckningar av såväl politiker som jämtländska personligheter. Under många år utgav Östersunds-Posten årsboken Vad har jag gjort? med Karl-Iwars teckningar. Han har även gjort några fler julmotiv för Frösö, varav ett syns nedan till höger.

         


GOD JUL 2017!