Ulla Ericson Åström

Ullas mönster Grankvist med tillhörande servetter Äppelkvist vann Gamlestadens dukpristävling 1960. Duken lyftes fram som ett annorlunda grepp med det strama granmönstret kompletterat med servetterna med sitt färgstarka äppeltryck – som att klä en gran. I samma geniala enkelhet har hon till exempel gjort den stora rosa julgrisen och löparen Äppelpäppel.

Grankvist och servetten äppelkvist från 1960. Foto Jan Berg, Textilmuseet.

Julbonad med en stor rosa gris. Foto Jan Berg, Textilmuseet.

Ulla (1922–2002) växte upp i Mjölby och var dotter till K. W. Dahlström som 1909 grundade den välrenommerade firman Mjölby Intarsia. Ullas dotter Maria Åström berättar: Mamma berättade om konstnärer som kom från Stockholm till fabriken och ritade intarsiamönster. En inspiration för henne, och säkert såddes ett kreativt frö.


Ulla utbildade sig på modelinjen på Anders Beckmans skola i början av 1940-talet och Tekniska skolan, nuvarande Konstfack. Hon lyfts ofta fram som en av våra stora men förbisedda textilformgivare. Eva von Zweigbergk skriver i en artikel i Form 1963 under rubriken En oförstådd romantiker att Ulla Ericson är en poet i sitt fack. "Hon är en av våra finaste textilkonstnärer, en av dem som vinner mönstertävlingar och en av de få, vars mönster vinner i längden. Om man bara kan få tag på dem.

Ulla jobbade på frilansbasis redan i mitten av 1940-talet och har komponerat mönster för en rad olika industrier: AB Gävle Ångväveri, STOBO, Gamlestaden, Tabergs yllefabrik och KF Interiör.

Jag har inte några minnen av vad hon tyckte om julmönster, men hon var kreativ på julen och gjorde stora fina pepparkaksgrisar som hängdes i trappuppgången, berättar Maria. Hon fortsätter: Allt var egen formgivning förstås … jag fick julkalender som hon gjort, och det var hon som designade granen, där var jag aldrig med … hon var ju en Beckmansflicka...gran med stora skära silkespappersrosor t.ex … allt otroligt estetiskt, modernt och vackert.

Natur och djur var Ullas främsta motivvärld och hennes kanske mest kända mönster är Kanin från 1970. Det trycktes på Rydboholm för KF med vita kaniner mot enkla klara basfärger. På initiativ från Jobs Handtryck AB ritade hon bland annat mönstret Julgranen, som trycktes 1957, 1959, 1960, 1964 och åter togs upp 1980. En del textilier är signerade U. E. och tidigt i sin karriär signerade hon även vissa produkter med ADA.

Till vänster bonaden Julgranen som trycks hos Jobs. Den finns även med blå och grön bottenfärg. Foto Jan Berg, Textilmuseet. Till höger två varianter av mönstret Kanin, tryckt hos Rydboholm för KF.



Lekfulla tyget Kycklingar som trycktes av Rydboholm för KF 1977.



Formsäkert påsktryck , linnetablett med tuppar.



Ljuvlig duk med bulliga rosor som förhöjer sommarbordet.



En del av Ulla Ericsons textilier är signerade U. E. och tidigt i sin karriär signerade hon även vissa produkter med ADA. Här en tablett med smällkarameller signerad ADA. Finns även i en röd färgställning.

Detta formgivarporträtt och många fler kan man läsa i boken Tryckt till Jul.

Brit Bredström

Brit Bredström var mycket produktiv och skapade många olika julmönster under framför allt 1950- och 1960-talen. Hennes mönster växlar från att vara djärvt nyskapande till traditionella julmotiv med tomtenissar och lucior.

Brit föddes i Borås 1919 och ville tidigt bli textilkonstnär. Hennes pappa ansåg dock att unga flickor skulle bli kontorister, gifta sig och få barn, berättar Brits systerdotter Pia Videll. Hennes mamma var av en annan åsikt och hjälpte henne utan pappans vetskap att söka in till Textilinstitutet i Borås i slutet av 1930-talet. Efter utbildningen följde några korta anställningar, bland annat på en textilfabrik i Gällstad i Västergötland. Därefter flyttade hon till Göteborg och började frilansa. Hon gjorde mönster för i stort sett alla svenska textilfabriker under det kommande decenniet. Hennes mönster var även attraktiva på en internationell marknad och gardiner och mattor tillverkades bland annat i Danmark, Tyskland och Österrike. Hon signerade nästan alltid sina tygtryck med Brit B eller BRIT B-M. Under 1960-talet ändrades arbetsmarknaden och Brits mönster ansågs inte längre lika attraktiva. För att försörja sig höll hon kurser, bland annat i vävning. Trots pappans konservativa syn gifte sig Brit aldrig och skaffade inte heller några barn. Enligt Pia Videll var Brit en tuff kvinna, som tidigt skaffade egen bil och sommarhus i Tylösand.

Tabletter på fint linne med djärvt utformade granar. Finns även i en grön färgställning. Foto Jan Berg, Textilmuseet.

Julfigurer, Gamlestaden 1961. Foto Jan Berg, Textilmuseet.

Julträdet, bonad från Almedahls 1956. Foto Jan Berg, Textilmuseet.

 

 

Tre Tuppar

Tablett tryckt till påsk. Sent 1950-tal

 .

 

Christa Goldbeck-Löwe

Christa ligger bakom de fina julstrumporna som Gamlestaden tryckte till julen 1964. Christa (f 1935) och hennes syster Birgitta (gift Dahlström) älskade att teckna som barn, så valet med en konstnärlig utbildning var självklar. Christa gick ut textillinjen på Slöjdföreningens skola, nuvarande HDK, 1959. Under studietiden praktiserade hon på Mölnlycke och fick också erbjudande om jobb efter examen. Men Christa ville jobba utomlands och under en period var hon i Schweiz och tog fram nya mönster till vävda textilier som såldes på Hemslöjden i Zürich. Under utlandsvistelsen blev hon erbjuden anställning som formgivare på Gamlestadens Fabriker i Göteborg. Christa minns framför allt uppdraget att göra mönstrade påslakan, vilket då var alldeles nytt. Det blev bara ett halvår på Gamlestaden, sen ville hon utomlands igen. När hon var tillbaka i Sverige blev det åter jobb för Gamlestaden.

Christas man, Harald Lyth, började på Konstakademien och flyttlasset gick till Stockholm 1963. Gamlestadens chefdesigner Eva Ralf hade då etablerat ett kontor på Drottninggatan, där Christa satt och ritade mönster något år. Christa berättar att ”Eva var väldigt bestämd med vad jag skulle göra.” Arbetsmarknaden för göteborgsutbildade textilkonstnärer var dock svår i Stockholm, enligt Christa, och ”jobben gick till konstfackare”. Det gjorde att Christa bytte yrkesbana efter några år och övergav textilkonsten helt och hållet. De mönster som Christa formgav åt Gamlestaden tillkom under några år i början av 1960-talet. Däribland finns fyra julstrumpor med fantasifulla motiv och duken Staffan med lekfulla giraffliknande fålar i ring.



Christas julstrumpor från 1964 gjordes i fyra olika modeller. Foto: Jan Berg, Textilmuseet








Duken Staffan från 1961.



Festremsan Grantomtar trycktes av Gamlestaden till julen 1961.





Duken Fruktcirkel ingick i Gamlestadens sommarkollektion 1964. Här med två olika bottenfärger.

 

Detta formgivarporträtt och många fler kan man läsa i boken Tryckt till Jul.

  

Retrojul i Skara

På söndag öppnar utställningen Retrojul på Västergötlands museum i Skara. Invigning kl 14. I utställningen kan man se en fantastisk samling textilier och stifta bekantskap med kända och okända formgivare. Boken Tryckt till Jul finns att köpa i museets butik.